Vad betyder musiken och sången i själavården? Först tyckte jag uppgiften, som vi fick på officersskolan, var svår. Skulle jag någonsin använda en psalm eller sång så i samtalet med en medmänniska?  Då föll min blick på det program vi fått vid vår väns begravning. Det var ju musiken som berört mig och texterna till melodierna!

Hans yrke var revisorns, men det var som musiker han var lycklig. I timmar kunde han berätta om Evert Taube, som han beundrade. Eller den gången vi kom för att prata bokslut och i stort sett bara talade om Disneys musik

När prästen citerade Taubes Fragancia:

”Himmel! Du kom ändå till blomsterbädden!

Månen går ned. Gitarren tystnar här.”

och vi såg ut över blomsterhavet runt kistan och mindes alla de gånger vi hört hans gitarr, började samtidigt en gitarr spela på orgelläktaren och jag lovar, alla 250 personerna i kyrkan grät.

Under åren har musiken berört oss, tröstat oss och hjälpt oss gråta eller skratta. Första gången jag verkligen tänkte på hur viktig musiken var, och då speciellt för de anhöriga, var efter Kista-olyckan, när en många ungdomar från Kista omkom i Norge. The Final Countdown spelades på flygel, så ungt och tufft – och så oändligt vackert och rätt!

Jag vet inte hur många gånger jag hört en kantor säga att det eller det inte passar vid en begravning. I Arboga fanns det under en lång tid en lista med musik att välja ifrån, musik kyrkomusikern tyckte passade. Passade för vem? Och i grannförsamlingen fanns inte Bred dina vida vingar, o Jesus, över mig! med på deras lista, ”eftersom den är en kvällspsalm”!

Gunnar blev ombedd att sjunga Blott en dag på en begravning. Det är inte en av mina favoriter och jag frågade pianisten om den inte gick att ”jazza upp” den lite. Det svängde bra till slut, men när begravningen kom, bestämde sig Gunnar och pianisten för att ta det på det vanliga sättet. Efteråt kom dottern till den avlidna fram och sa ”precis som mamma hade velat höra den”. Jag lärde mig läxan då…

Ungdomar idag lyssnar jämt på musik. Ibland tycker jag att det låter hemskt. Jag klagade på musiken som strömmade ut ur tonåringens rum. Kom, sa hon, kom och lyssna på Håkan Hellströms text om att Jag är kär i en ängel. Och det gjorde jag. Den är fantastisk! Så lätt det är att spärra bara för att man inte begriper:

Jag är kär i en ängel
Hon ser rakt igenom mig
och det verkar som solen aldrig når
längre än dit min Natalie går

Vid julen berörs vi av sånger vi hört förut. Vi minns barndomen, känslan och lukter. Om Du sjunger på ett ålderdomshem märker Du att även den mest förvirrade skiner upp när han känner igen melodin. Musiken öppnar minnet, precis som gamla foton kan göra. En av soldaterna hämtar en av de riktigt dementa till cafémusiken. Han minns inte vilka de andra är, men när han leds fram till pianot, spelar han med samma kraft som förut – och minns alla melodier!

Musiken helar och läker. Musik gör allting levande och behövs för att skapa en stämning. Musiken finns från det Du sjunger för babyn i magen, vid barnvälsignelsen, bröllopet, fester och till begravningen. Och det är vad texten och musiken betyder för Dig som är det viktiga.

Inom terapin använder man sig av musik rätt ofta, just av detta skäl, att det väcker minnen.

I mitt vittnesbörd, när jag blev soldat, sjöng Gunnar nedanstående, och det är det budskap jag så innerligt tror på:

Om Du och jag kan vara vänner

och dela med oss av vårt bröd

och om vi jordisk ömhet känner

och räcker ut vår hand till stöd

Hur mycket mer skall ej vår Fader

i kärlek ge förlåtelse

Hur mycket mer?

Texten av John Gowans och musiken av John Larsson, How much more ur musikalen Take Over Bid. Denna sång har vi hade vi på vårt bröllop, barnens dop och kommer att ha på våra begravningar. För musiken uttrycker det vi känner!