In principio erat verbum –  I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till som är till. I det var liv, och livet var männi­skor­nas ljus.

I det första latinska uttrycket känner vi igen ordet principium – som inte bara betyder, att gudsordet kom i början, före allt annat. Utan när jag slår upp det i det latinska lexikonet, står det att det betyder både att någon står högst i rang, som en prins eller furste, och att det är den styrande principen, och att det kommer främst.

Jag tappade fotfästet och blev rädd. Rädd för kritiken mot min livsgärning, rädd för att inte kunna Bibeln, rädd för att jag inte bad som de andra på skolan, utan sökte och söker mig till det tysta och stilla som i Matt. 6. Rädd för att stå inför människor och föra fram Ordet. Rädd!

Men så började tänka på vad så många sagt till mig, att vi ska lyssna på vad Herren säger oss – och jag började lyssna!

– Den första som nådde fram till mig var en av officerarna. När jag talade om hur gråtmild jag blivit sa hon, att när man närmar sig Ordet blir man vidöppen.

– Jag lyssnade på kommendörens berättelse om att vara kunglig – prins!

– Jag lyssnade på en av pojkarna på temalinjen på folkhögskolan som frågade: om Gud var som han, dvs hade Downs syndrom.

– Så bad CS för mig. Ljudlöst, stilla och med kraft – och jag hörde varje ord. De fyllde mig och gav mig kraft.

En dag fick vi Uppenbarelseboken i läxa, en bok jag aldrig närmat mig förut och där fanns texten.

Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskaren. Upp 1⁸.

När jag blev invigd till soldat, fick jag ett halssmycke av barnen och Gunnar. Ett uppståndelsekors med ett alfa överst, och omslutet av ett omega. Första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet.

Vår äldsta flicka, såg reklamen för en guldsmed i Småland där smycket fanns Men när hon ringde dit, hade de inte börjat tillverka det ännu. Så hon berättade att jag skulle invigas till frälsningssoldat, och då gjorde de det här smycket åt henne – och mig.

Det första. Ett bibelord i ett smycke!

Och därför känner jag mig också helt innesluten i Hans kraft och Hans kärlek. Jag börjar hitta tillbaka till den jag är.

Jag har nu flera gånger talat med en vän och officer i Stockholm om hur svårt jag tyckt det varit och är, och hon påminde och påminner mig om att vi alla har en uppgift, att vi alla är Guds avbild och att vi alla tillhör hans Rike och det är bara vi själva som kan glömma det.

"Se, jag gör allting nytt." Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.”

Och han sade till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten.

Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. Amen." Upp 20^5-7.